Haverdal

Ställplatsen från paradiset!

En av anledningarna till att jag kunde köpa Nissan var ett arv från min mamma som dog sommaren 2015.
Nu skulle hennes aska strös vid vårt lantställe på västkusten så vi packade husbilen med oss två, min son med fru, en katt, två hundar och mamma i form av aska och for ner.
Vi hade fyra dagar på oss så det var inte bråttom utan vi sov över där vi kände för det både på vägen ner och upp.

Min bror och jag i mammas sista fordon

I Haverdal lyste solen fint i mitten av maj och jag kunde tom bada. Vi plockade ut campingmöblerna och åt utomhus.
Efter cermonien satt vi över 10 personer i Nissan och åt begravningstårta. Det var inte trångt.
På vägen upp stannade vi vid Göta kanals utlopp i Vättern över natten. Det var en fin ställplats och nu hade det börjat komma ut lite fler husbilar. Många var uppenbart friherreliga och vår avund var gränslös. Själva skulle vi upp för att jobba, jobba, jobba.

Men vi hade svårt att skiljas från Nissan nu också. Vi bodde i henne i en vecka på parkeringen utanför vår båtklubbshamn innan vi stoppade in henne för sommarvilan i hangaren.


Nattinatti - vi ses i höst!